Bengt J. Olsson
Twitter: @bengtxyz
LinkedIn: beos
Ibland snubblar man över guldkorn av en ren slump. I det här fallet gäller det en kommentar i kommentarsfältet till en artikel i Second Opinion från April 2018. Kommentaren är skriven av Klas Roudén, som är något av en nestor inom svensk elförsörjning, med 40 år i olika tekniska roller, delade ungefär lika mellan Vattenfall och Svenska Kraftnät. Artikeln handlar om eventuell effektbrist efter nedläggningen av Ringhals 1 & 2 2019/2020.
Klas Roudéns kommentar:
“Huvudorsaken till effektbristsituationen i Svk:s mycket klara redovisning beror på driftstoppen av de 4 kärnkraftsblocken Oskarshamn 1-2 samt Ringhals 1-2. I denna analys ingår bl a underlag från Energimyndigheten om en (mindre) ökning av maxlasten, i vars beräkning på minussidan merparten av pågående energieffektiviseringar, med tillhörande utnyttjningsgrad avseende effekt, förutsätts ingå.
Om nu inte politiken, som idag, helt domineras av att behålla eller uppnå maktinnehavet, så skulle en ansvarskännnande regering vidta följande åtgärder för att nästan helt reducera risken för effektbrist:
– Inhibera Vattenfalls beslut om att driftstoppa Ringhals 1-2 och tilldela företaget ca 1 miljard för att installera oberoende härdkylning även i dessa block för fortsatt drift
– Staten förhandlar med ägaren av Oskarshamn 1-2 (Uniper) om tilldelning av medel för installation av oberoende härdkylning även i dessa block (också här ca 1 miljard) för fortsatt drift även av dessa
– Staten går temporärt in på elmarknaden och subventionerar även till viss del fortsatt drift av nämnda 4 block.
– Ovannämnda statliga finansieringar balanseras i statsbudgeten med motsvarande minskande subventioner till nybyggnation av vindkraftverk
Ovanstående skiss till lösning av effektproblematiken förutsätter givetvis en total omläggning av nuvarande förödande kurs enligt Energikommisionens slutrapport.
Med ovanstående åtgärder uppnås dessutom följande:
– Systemtrögheten (svängmassan) bibehålls i nuvarande nivå och därmed säkras en acceptabelt stabil drift, både ur frekvens- och spänningssynpunkt mm
– Sveriges helt klimatneutrala elexport med vatten-, kärn- och vindkraft ökas markant, vilket ger landet mycket stora exportintäkter (rena sedelpressen) och i takt med detta kan klimatbelastande fossilkraftverk i importländerna förhoppningsvis avvecklas, vilket tillsammans ger Sverige ett stort plus i den globala klimatbudgeten
– Undvika en för landet demoraliserande kapitalförstöring vid nedläggning av 4 kärnkraftverk, vilka är i absolut tekniskt toppskick efter mångmiljardinvesteringar nyligen
– Mycket stora besparingar (hundratals miljarder) kan i tillägg göras, genom att flertalet av nödvändiga investeringar vid genomförande av Energikommisionens koncept ej behövs (enligt Swecos utmärkta rapport
”100 % förnybart” 2017-06-15, ca 1600 miljarder!!), om istället ovanstående punkter genomförs.
Förutom ovannämnda totala kursändring gör Staten dessutom följande framtidssatsning:
– Ett projekt igångsätts för en ny forskningsreaktor, med ett s k passivt system (naturlagsstyrt), för framtida drift av kärnreaktorer med utbränt kärnbränsle, vilket alltså ej skall slutförvaras i urberget
Och till sist: Vi måste alltså inte köra mot väggen och begå elkraftsmässig harakiri!
För det finns en teknisk lösning, och därtill med ett mycket stort ekonomiskt överskott!
Och givetvis borde kärnkraften vara en stor fråga vid höstens val!
För regeringen har misslyckats med att begrava verkligheten i Energikommisionen!“
Nu kan man säkert diskutera hur mycket uppgraderingarna skulle kosta. Troligtvis skulle oberoende härdkylning och övriga uppgraderingar kosta mer än vad Klas anger ovan, men det kan också vara statens bidrag som anges. I vilket fall måste denna kostnad ställas mot möjligheten att få 15–20 TWh stabil, väderoberoende elproduktion i många år framåt.
Vad som har hänt sedan dess, fram till 2024, är att vi har tappat 15–20 TWh kärnkraft men istället fått cirka 20–25 TWh mer vindkraft (beroende på vilket tidsintervall vi tittar på). På senare tid har även några terawattimmar solkraft tillkommit. Men har elsystemet blivit bättre? Knappast. Det är svårt – om inte omöjligt – att få ett elsystem med bättre egenskaper än om det huvudsakligen består av kärnkraft och reglerbar vattenkraft1. Kombinationen av vattenkraft i norr och kärnkraft i söder var optimal. Nu har en stor del av kärnkraften i söder ersatts av vindkraft i norr, vilket har lett till högre risk för effektbrist och höga elpriser i söder. Svenska Kraftnät panikbygger mer överföringskapacitet från norr till söder, men i övrigt finns ingen lösning i sikte för att minska obalansen.
Det ironiska är att Sverige inte ens har störst problem i denna omställning. Vi kommer relativt långt med förnybart och vattenkraft – det är rent av positivt att få in viss billig vindkraft för att sänka totalkostnaden. Men i de länder som inte har reglerkraft i form av vattenkraft från dammar, är det “hål i huvudet” att lägga ner fullt fungerande kärnkraft och istället öka på förnybart, som kräver ännu mer reglerkraft (som de inte har). Konsekvensen av detta agerande blir att fossilkraft används som reglerkraft – något som är både dyrt och smutsigt.
I Tyskland ska det nu byggas ett antal nya gaskraftverk, och dessa kommer inte räcka på långa vägar om omställningen ska gå enligt plan. Visserligen sägs det att de ska kunna eldas med vätgas och biogaser, men båda dessa bränslen kommer vara dyra och finnas i relativt små mängder. De borde därför användas för bättre ändamål än att elda med. I praktiken kommer naturgas att användas.
Att tvinga ut kärnkraft ur elsystemet har inte varit en framgångsrik väg. “Tallriksmodellen”, som inkluderar alla kraftslag i rätt proportion är bäst för alla elsystem.
- På lägre latituder kan man ha mindre kärnkraft och klara sig med mer sol och vindkraft kompletterat med lagring (dock oftast med naturgas som backup)2.
- På högre latituder, där säsongsvariationerna i elförbrukning är större, är det optimalt att öka andelen kärnkraft i mixen3.
Synd att man inte lyssnade mer på sakkunskapen när det begav sig – det blev mycket dyrt, och kommer bli dyrare, precis som Klas förutspådde.
- Se de tre “typsystemen” som beskrivs i den här analysen av SvKs LMA2024 scenarier.
- Här beskrivs hur ett vind och solsystem i Australien beter sig med batteri respektive gasbackup.
- Kärnkraft är redan idag en viktig säsongsbalanserare i det Europeiska elsystemet.