Bengt J. Olsson
LinkedIn: beos
X/Twitter: @bengtxyz
Nedan presenteras kortfattat eldata för perioden i titeln. Data är tagen från eSett, som hanterar den nordiska elmarknadens avräkning. Det betyder att de är mycket exakta, varje kilowattimme är mätt och verifierad eftersom det finns pengar med i spelet. Däremot ingår inte el som produceras och förbrukas inom samma anläggning utan att passera elnätet, till exempel i vissa industrier. Det som saknas i produktion och konsumtion är främst mottryck inom industrin (typiskt el från industrins egna värmeprocesser) och el från solanläggningar “behind the meter”. För Sverige i stort är siffrorna ändå representativa.
Först presenteras data rakt av, och längst ner finns ett stycke “Kommentarer” som kommenterar den specifika månadens utveckling.
Produktion/Konsumtion i hela Sverige
“NetPos” motsvarar Sveriges nettoexport under månaden (följt av genomsnittlig nettoexport effekt i GW).
Volumes in GWh
+-----------+-----------+---------+---------+----------+-----------+-----------+---------+--------------+---------------+----------+
| Nuclear | Thermal | Hydro | Solar | WindOn | WindOff | E-Store | Other | Production | Consumption | Export |
+===========+===========+=========+=========+==========+===========+===========+=========+==============+===============+==========+
| 2467 | 452 | 4726 | 546 | 2956 | 20 | 23 | 32 | 11222 | 9252 | 1971 |
+-----------+-----------+---------+---------+----------+-----------+-----------+---------+--------------+---------------+----------+
fångstpriser
Nedan presenteras till vilka genomsnittspriser olika kraftslag fick betalt för sin produktion (“Capture price”) och även det priset i relation till genomsnittspriset (“Capture rate”). Detta är ett mått på “värdet” av produktionen.
Capture price EUR/MWh (capture rate) for Maj:
+-----------+-----------------+-----------------+-----------------+-----------------+
| tech | SE1 | SE2 | SE3 | SE4 |
+-----------+-----------------+-----------------+-----------------+-----------------+
| nuclear | n/a | n/a | 70.5 ( 99.5%) | n/a |
| thermal | 46.7 (100.8%) | 54.2 (110.8%) | 78.2 (110.4%) | 98.6 (113.2%) |
| hydro | 60.3 (130.0%) | 62.8 (128.2%) | 78.7 (111.1%) | 106.7 (122.6%) |
| solar | 41.2 ( 88.8%) | 43.6 ( 89.0%) | 46.4 ( 65.5%) | 47.6 ( 54.7%) |
| wind | 30.5 ( 65.8%) | 31.7 ( 64.8%) | 58.0 ( 81.9%) | 72.5 ( 83.3%) |
+~~~~~~~~~~~+~~~~~~~~~~~~~~~~~+~~~~~~~~~~~~~~~~~+~~~~~~~~~~~~~~~~~+~~~~~~~~~~~~~~~~~+
| avg price | 46.4 | 48.9 | 70.9 | 87.0 |
+-----------+-----------------+-----------------+-----------------+-----------------+
Produktion/Konsumtion/priser i respektive elområde
Samma data som för hela Sverige ovan fast för varje elområde, samt elpris i EUR/MWh tillagt (beräknad för varje timma som medelvärdet av de fyra kvartspriserna under timmen).
Medeldygnsproduktion
Produktionen över dygnet som medelvärde för timmen under månaden.
Korrelationer, Produktion och Balansbidrag
Vänstra graferna visar hur de större kraftslagen korrelerar med
- Nettoexport
- Last
Mittengrafen ger total produktion i TWh från respektive kraftslag redovisat i eSett.
Slutligen den högra grafen ger balansbidragen från de planerbara källorna till residuallasten. Detta är ett mått på hur elsystemet balanseras.
Reservoarläget
Fyllnadsgrad uppdateras veckovis. De svagare linjerna representerar fyllnadsgrad i de olika elområdena.
hydro respons
Grafen visar en scatter-plot av hydroproduktion som funktion av pris i tre hydro-områden.
Kommentarer
Efter aprils stabilisering tar prisbilden ett tydligt kliv uppåt i maj. SE1/SE2 nästan fördubblas till ~46–49 EUR/MWh (mot ~24 i april), SE3 stiger till ~71 EUR (från ~52) och SE4 lyfter tillbaka till ~87 EUR (från ~61). Samtidigt faller total produktion till 11,2 TWh (mot 12,9 i april), driven av lägre kärnkraft och nedtrappad vindproduktion när vårblåsten avtog. Mindre överskott och stigande kontinentala priser lyfter hela kurvan.
Prisgapet norr–söder består
Skillnaden mellan SE1/SE2 (~46–49 EUR) och SE4 (~87 EUR) ligger kvar runt 40 EUR/MWh, i nivå med april. Den nord–sydliga prisdelningen som präglat hela våren håller alltså i sig.
Solens capture rate — stabil till svagt stigande i söder
Solkraftens capture rate i SE3 steg till 66 % (från aprils 61 %) medan SE4 låg kvar på 55 %. Trots att solvolymen växte rejält — 546 GWh i maj mot 452 i april — föll alltså inte capture raten, vilket bryter mot det enkla mönstret “mer sol → lägre värde”. Sannolikt vägde de högre prisnivåerna i maj upp den utspädningseffekt som annars följer av ökande solproduktion mitt på dagen. Den underliggande duck curve-dynamiken finns kvar och blir mer påtaglig på sikt, men den syns inte i maj månads siffror.
Hydro response: två helt olika budkurvor
Respons-grafen, nu utökad med NO2, som ensamt har större kapacitet en de samlade svenska reservoarerna, visar hur olika vattenkraften beter sig beroende på zonens roll i systemet. SE1/SE2 uppvisar en konkav kurva med tidigt knä — produktionen lyfter brant redan vid låga priser och planar sedan ut. Det är inlandszonernas logik: flaskhalsavgifter kapar prisskillnaden mot kontinenten och vattenvärdet sätts i hög grad av lokal tillgång och efterfrågan. NO2 uppvisar däremot en konvex S-kurva med vattenvärde i intervallet ~90–120 EUR/MWh, satt av exportkonkurrens mot gaskraft i England och Tyskland snarare än av lokala förhållanden. Den höga tröskelnivån är värd att notera: 2026 är ett vattensnålt år i södra Norge med fyllnadsgrad klart under det normala, vilket höjer vattenvärdet strukturellt — vattnet är en knapp resurs och tappas först när exportpriset verkligen motiverar det. Samma kraftslag, samma månad, men nästan 100 EUR/MWh skillnad i vattenvärde mellan inlands- och exportzon. Läget igen.
Ny graf: Balansbidrag
Balansbidraget visar hur mycket de olika planerbara kraftslagen bidrar till balansera elsystemet. Summan av de balanserande kraftslagen är lika med Residuallasten (Total last minus vind/sol kraft). Bidraget beräknas som covariansen mellan balanskraftslaget och residuallasten. Här kan vi se att det framför allt är hydro och import/export som hanterar balansering av Last/Vind/Sol. Inte så förvånande kanske. Batterier (energyStorage) bidrar knappt märkbart. Vi har tur som har vattenkraft!