Bengt J. Olsson
LinkedIn: beos
X/Twitter: @bengtxyz
Delscenario 7 i NordPSA serien av analyser om ett nordiskt kraftsystem 2040. Här finns en introduktion till NordPSA. I denna blogg presenteras följande delscenario:
- Slopad elskatt – Ingen elskatt för värmepumpar och elpannor i fjärrvärmesystemet.
I det här scenariot tittar vi på hur slopad värme-elskatt påverkar speciellt fjärrvärmedelen av systemet. Den parameter som ändras i detta scenario är att marginalkostnaden för värmepumpar (VP) och elpannor sänks med 35 EUR/MWh. Den senare kostnaden är en proxy för skattesatserna i både Danmark och Finland (före deras reformer med sänk elskatt under 2020-talet) och för Sverige idag. I princip består hela marginalkostnaden för elpannor av denna skatt i baseline (run190), för VP blir det densamma delat med COP för VP.
I delscenario 7 så har alltså elskatten tagit bort och marginalkostnaden för VP/elpannor är nära noll. Vilken påverkan får det på hela systemet i allmänhet, och på FV systemet i synnerhet? Det blir mer intressant än väntat…
| Post | run190 (TWh/år) | run196 (TWh/år) | Δ (TWh/år) |
|---|---|---|---|
| Tillförsel | |||
| Vind land | 220,3 | 223,3 | +3,0 |
| Sol | 82,0 | 84,0 | +2,1 |
| Import (netto) | 2,2 | 5,2 | +3,0 |
| Vind hav | 10,7 | 11,4 | +0,7 |
| Gas | 7,9 | 8,1 | +0,3 |
| KVV-el | 26,4 | 22,6 | −3,9 |
| Förbrukning | |||
| El-värme: värmepump | 1,8 | 4,0 | +2,2 |
| El-värme: elpanna | 0,6 | 3,5 | +2,9 |
| El-värme: summa | 2,3 | 7,5 | +5,1 |
| VRE-dispatchökning (+5,8) beror både på ny VRE kapacitet och mindre spill: | |||
| Tillgänglig VRE (ny kapacitet) | 317,2 | 321,7 | +4,5 |
| − Spill (avgår) | 4,2 | 2,9 | −1,3 |
| = VRE dispatchad | 313,0 | 318,8 | +5,8 |
| Δ tillförsel | +5,1 (= Δ förbrukning +5,1) ✓ | ||
Med den lägre elskatten ökar användningen av både VP och elpannor med totalt 5 TWh. Samtidigt (eftersom värmebehovet är konstant) så minskar kraftvärmeverken sin produktion av värme i motsvarande grad, och därigenom tillförseln av el till elsystemet, 4 TWh. Effekten förstärks av att när priset är lågt blir det billigare att köpa in el samtidigt som KVV tjänar mindre på att sälja el.
Den totala diffen blir alltså 9 TWh el som måste tillföras systemet. Modellen bygger då ytterligare 3 TWh landbaserad vind, 2 TWh sol, importar 3 TWh mer, och bygger 1 TWh havbsaserad vind plus gaskraft. Flexibiliteten hos värme-elen gör det fördelaktigt att bygga ytterligare VRE. Även spillet minskar, vilket resulterar i att mindre ny VRE behöver byggas, en del av ökningen är alltså mindre spill.
Den totala kostnadsskillnaden mellan baseline och nollskattsscenariot kan brytas ned på följande sätt
| Post | Δ (M€, 3 år) | Typ |
|---|---|---|
| KVV-bränsle (opex, mindre drift) | −1 119 | real besparing |
| KVV-investering (capex, mindre kapacitet) | −769 | real besparing |
| VRE-investering (mer sol/vind) | +696 | real kostnad |
| El-värme-investering (VP/elpanna) | +220 | real kostnad |
| Övrig capex (gas m.m.) | +71 | real kostnad |
| Handelsbalans (mindre export + mer import) | +614 | real kostnad |
| Gasbränsle | +55 | real kostnad |
| Värme-VOM (mer el-värme) | +7 | real kostnad |
| = Real resurskostnad | ≈ −225 | äkta besparing |
| Borttagen elskatt | −245 | transferering (ej real) |
| Avrundning / småposter | +10 | avstämning |
| = Modellens objektiv-diff | −460 | (−153 M€/år) |
Alltså, den sänkta elskatten bidrar famför allt till att minska KVV investeringa och bränsle för dessa. Denna minskning är större än kostnaderna för att få in alternativ energi. Skattesänkningen är ju inte en riktig kostnadsbesparing, det är samhället i stället för elsystemet som tar den kostnaden.
Notera också att det faktiskt är elpannorna som tjänar mest på den sänkta elskatten, de får den fulla marginalsänkningen. VP har redan en lägre marginalkostnad per MWh på grund av sin COP, så ändringen blir mindre för dessa. Det är också elpannornas förbrukning som ökar mest (medans VP ökar mest i producerad värme pga sin högre COP…).
Totala ökningen av effekt blir 35% för elpannor respektive 15% för VP. Nästan hela VP-ökningen sitter i DK (högre COP antaget än för övriga länder), medan elpanne-ökningen drivs av Finland (stort värmelager). Faktum är att billiga elpannor som tillsammans med värmelager ger billig flexibilitet över lag vinner mot VP i den här modellen, en smula kontraintuitivt.
När elskatten tas bort, och elförbrukningen ökar, så ökar också elpriset lite, en kanske oväntad effekt. Men eftersom den totala kostnaden minskar, så måste ju någon vinna på det, och i det här fallet är det värmekunderna som (i teorin i alla fall) får ett lägre pris på sin värme.
| Buss | run196 | run190 | Δ |
|---|---|---|---|
| Elbuss | 73,9 | 72,6 | +1,3 |
| Värmebuss | 23,7 | 25,3 | −1,6 |
Sänkningen av elskatten för värme-el i fjärrvärmesystemet är ett exempel på hur det totala systemet påverkas på kanske lite oväntade sätt, när man skruvar på en parameter, i det här fallet elskatten. Elpriset i systemet ökar, och kraftvärmeverk får det kämpigt. Även om detta är en grov modell, så är det just detta som händer i Finland och Danmark nu, efter elskattereformer under 20-talet. I båda länder har värme från VP/elpannor ökat kraftigt, medan kraftvärmeverk kämpar med lönsamheten. Och man tvingas hitta sätt att stöda de senare för att ha dessa tillgängliga under kalla, vindstilla vinterdagar.