Varför södra Sverige blir dyrt när kärnkraften står still

Bengt J. Olsson
LinkedIn: beos
X/Twitter: @bengtxyz

Kärnkraftens påverkan på elpriset

Kärnkraftens otillgänglighet diskuteras mycket just nu. Två tredjedelar av den svenska kärnkraften ligger nere nu under hösten pga fel eller förlängda revisioner. Hur påverkar det priserna mellan elområdena? Och hur ser flödet mellan SE3 och SE4 egentligen ut? Finns det någon “strukturell begränsning” där? Det visar sig återigen att dynamiken i elsystemet inte är helt lätt att greppa vid ett första påseende…

Genom att korrelera information om elnätsbegränsningar, så kallade “CNEC”:ar och information från Nordpool UMM kan man få fram en del intressanta samband.

Jag bad Claude Code göra en utredning om hur otillgänglig kärnkraft påverkade elpriserna. Claude gjorde en grundlig utredning och gav en mycket teknisk beskrivning av vad som händer. Men också en “lekmannamässig” förklaring, och det är den som följer här.


Otillgänglig kärnkraft 2025-2026

Tänk på elnätet som ett vägsystem där strömmen kör från norr till söder. När Ringhals och Oskarshamn går produceras mycket el nära Skåne (SE4). När de står still måste samma el hämtas långt norrifrån.

  1. Flaskhalsen sitter mitt i Sverige. All el norrifrån måste passera en “tull” i mellersta Sverige, snitt 3. När kärnkraften i sydväst står still blir det kö där. Med 1 000 MW mindre sydvästlig kärnkraft är det kö vid tullen cirka en femtedel oftare. Med två block ur drift ökar prisskillnaden mellan SE4 (Skåne) och SE3 med runt 30 €/MWh (se tabellen nedan).
  2. Gränsen in till Skåne sänks också. Stora kraftverk nära Skåne håller uppe spänningen i nätet. Utan dem kan spänningen i söder rasa om en stor ledning löser ut, så Svenska kraftnät sänker för säkerhets skull gränsen för hur mycket ström som får gå in i SE4 (snitt 4). Gränsen sjunker med ungefär 250 MW per 1 000 MW som står still, mest för Oskarshamn 3. Det slår sällan igenom fullt ut, eftersom enskilda ledningar i södra Sverige oftast sätter stopp först.
  3. Forsmark ger ingen mätbar effekt på kön. Forsmark ligger norr om tullen. När Forsmark står still räknar nätmodellen fram mer marginal vid snitt 3, men i verkligheten ersätts Forsmark till stor del av vattenkraft norrifrån, som också måste passera snitt 3. Effekterna tar ungefär ut varandra, och kön och prisskillnaden ändras inte mätbart. För Ringhals och Oskarshamn, söder om tullen, samverkar de i stället: marginalen minskar samtidigt som mer el måste passera norrifrån. Det visar att det är var kraftverken ligger som avgör.
  4. Hösten 2026 var extra trång av fler skäl. SydVästlänken var helt ur drift i september–oktober, och flera ledningar var avstängda för underhåll. De höga prisskillnaderna då beror alltså inte bara på kärnkraften.

Vad betyder det för priset? Snitt 3 ligger inne i SE3, men eftersom SE3 har ett enda pris påverkar kön där hela zonen. När det är kö vid snitt 3 blir elen dyrare i hela SE3 än i norra Sverige (SE1/SE2), även norr om snittet, och ännu dyrare i Skåne (SE4). De timmar det är kö kan prisskillnaden mot norra Sverige bli stor, medan den andra timmar är noll.

Tabellen visar hur mycket större prisskillnaderna blir när kärnkraft i sydväst står still, jämfört med när alla tre block går. Den visar tre prisskillnader: SE3 mot norra Sverige (SE2), Skåne (SE4) mot SE3, och summan av dem, Skåne mot norra Sverige. Ungefär hälften av tillägget hamnar mellan SE2 och SE3 och hälften mellan SE3 och SE4. Siffrorna är rensade för säsong, SydVästlänken, nätunderhåll och Forsmark, och gäller den del av prisskillnaderna som beror på snitt 3 och flaskhalsarna söder om det.

Kärnkraft i sydväst ur driftSE3−SE2, €/MWhSE4−SE3, €/MWhSE4−SE2, €/MWhSE4−SE2, ungefär öre/kWh
Ett block (~1 400 MW)+9 (0 till +18)+6 (−1 till +13)+15 (0 till +31)+17
Två block (~2 200 MW)+25 (+14 till +35)+29 (+20 till +38)+54 (+36 till +71)+59
Tre block (~3 200 MW)+33 (+20 till +45)+32 (+21 till +42)+64 (+43 till +86)+70

Omräkningen till öre/kWh utgår från cirka 11 kr per euro. Ett block ur drift ger en liten och osäker effekt, medan två block ger ett tydligt språng. Det tredje blocket tillför lite utöver det, men tre block ur drift förekom bara maj–juli 2026, så den siffran är osäkrare. Räknas alla bindande begränsningar med, även förbindelserna mot Danmark, Tyskland och Baltikum, blir tilläggen ungefär dubbelt så stora men också mer osäkra. Det är uppskattningar ur Svenska kraftnäts och JAO:s data om flaskhalsar, inte uppmätta elpriser.

Kärnkraftens betydelse för Skåne handlar alltså mindre om själva gränsen mellan SE3 och SE4 och mer om kön vid snitt 3 längre norrut. Den kön syns direkt i prisskillnaden.


Notera att det inte är de faktiska priskillnaderna som listas ovan, utan de utökade prisskillnaderna som kan hänföras till just de otillgängliga reaktorerna. Med två block, eller ca 2 200 MW, ur spel så lägger alltså varje otillgänglig GW kärnkraft, i Ringhals eller Oskarshamn, till ca 14 öre/kWh på prisskillnaden mellan SE4 och SE3. Sambandet är inte linjärt som ses i tabellen och får tas som en grov approximation.

Flödet SE3 till SE4 jämfört med Snitt 4:s kapacitet

Snitt 4 kapacitet och faktiska elflöden över Snitt 4 (SE3 -> SE4), vänster. Bindande begränsningar som påverkar flödet över Snitt 4, höger.

Claudes förklaring:


Grafen ovan visar hur mycket el som flödade från Mellansverige (SE3) in till Skåne (SE4) under sommaren och hösten 2026, jämfört med hur mycket som hade fått plats.

Vänstra delen visar flödet dag för dag. Den blå ytan är el som gick över de vanliga ledningarna. Den gröna ytan är el som gick via SydVästlänken, en likströmsförbindelse mellan Småland och Skåne som var ur drift stora delar av hösten. Den röda linjen visar hur mycket som maximalt fick passera, med Svenska kraftnäts säkerhetsmarginaler inräknade. Den streckade linjen är den tekniska gränsen innan marginalen dras av.

Det blå och gröna når aldrig upp till den röda linjen. I genomsnitt fanns det plats för ytterligare cirka 3 000 MW, motsvarande ungefär tre kärnkraftsreaktorer. Gränsen in till Skåne var alltså aldrig full.

Högra delen förklarar varför. Tiden är uppdelad efter vad som faktiskt satte stopp:

  • Ingen trängsel (grå): ungefär en fjärdedel av tiden behövde Skåne inte mer el än det som kom. Priset var då detsamma i SE3 och SE4.
  • Snitt 3 (grön): den vanligaste begränsningen. Snitt 3 är en flaskhals mitt i Sverige som all el norrifrån måste passera. När den är full kommer ingen mer el söderut, och den el som ändå kommer fram används till stor del i södra SE3 innan den når Skåne.
  • Ledningar i södra Sverige (gul): enskilda ledningar som skulle överbelastas om en annan ledning plötsligt löste ut.
  • Övrigt (ljusgrå): begränsningar på andra håll i det nordiska nätet.

Staplarna visar hur stor del av gränsen in till Skåne som användes i varje läge. Även när det var trängsel användes bara 40–45 % av utrymmet.

Slutsatsen: Skåne får inte för lite el för att gränsen till SE4 är för snäv. Problemet sitter längre norrut, där elen fastnar innan den når fram. När Ringhals och Oskarshamn står still blir det tydligt, eftersom deras produktion annars hade funnits nära Skåne, söder om flaskhalsarna.


Det här är intressant. Den otillgängliga kärnkraften sänker visserligen driftsgränsen i Snitt 4 (röda linjen), men den gränsen ligger så högt att den ändå inte påverkar flödet. Den verkliga påverkan går via Snitt 3. När kärnkraften i södra SE3 står still krymper utrymmet i Snitt 3 på två sätt: Svenska kraftnät sänker gränsen när spänningsstödet i söder försvagas, och redan i utgångsläget flödar mer el norrifrån genom snittet. Samtidigt ökar behovet av el norrifrån, eftersom den bortfallna produktionen måste ersättas. Ett trängre snitt och ett större tryck på det gör att Snitt 3 binder oftare, med högre skuggpris och större prisskillnader som följd.

Slutsats

Den här korta utredningen visar på två intressanta saker:

  1. Kärnkraften i södra SE3 påverkar priserna när den uteblir. Prisskillnaden SE4 – SE3 blir av storleksordning 14 öre/kWh större per GW otillgänglig kärnkraft (grov uppskattning på ganska lite data)
  2. Men påverkan går inte helt och hållet till på det sätt som man först tänker. Visserligen minskar överföringskapaciteten i södra Sverige på grund av sämre spänningsstöd, men Snitt 4 har så hög kapacitet att detta inte spelar någon större roll. Istället ger frånvaron av tunga synkrona generatorer i södra SE3 en påverkan på nordligare begränsningar. Speciellt då Snitt 3, som både blir stramare och får ett hårdare tryck på sig, vilket ökar prisskillnaderna. I höst har dessutom ett antal sydliga begränsningar aktiverats på grund av ledningsarbeten, detta driver ytterligare upp priset i Syd.

Kärnkraften har alltså en viktig funktion för att upprätthålla flöden och hålla ner priserna i södra Sverige.


Posted

in

by

Tags: